Lagom intressant såkallad found footage. Inte den bästa, men sevärd.

 

En TV-journalist/producent för ett program om bedragare och påhittade historier får nys om en man som påstås ha en död bigfoot, så han släpar med sig ett mindre team upp till Kaliforniens "Lost Coast" för att intervjua denna i hopp om att avslöja allt som en bluff.

  Redan första kvällen händer en del oförklarliga saker, men journalisten är ändå en aning skeptisk. Fast ju längre som han tvingar teamet att stanna kvar börjar han sakta men säkert inse att det kanske ändå inte är lögn. Kanske finns det trots allt bigfoots som vandrar omkring där ute i skogen.

  När sanningen sedan går upp för honom är det förstås redan försent... som det för det mesta brukar vara.

 

Skådespelarinsatserna kanske man inte behöver diskutera fullt ut. Men låt oss säga såhär. De var ju inte speciellt bra för att skapa någon sorts trovärdighet i att detta nu skulle kunna vara "found footage" - vilket ändå borde vara något av grejen med just denna typ av film, även om vi vet att det nu inte är så. Skådespelet var helt enkelt... för skådespelat (vet inte riktigt hur jag ska beskriva det bättre). Det kändes inte naturligt så att säga.

 

Men, men... vill man se något underhållande, då man en vardagskväll får för sig att bara slänga i något random i blu-ray-spelaren (eftersom det ändå bara visas repriser eller vad det nu än kan vara på TV) så rekommenderar jag denna. Fungerar utmärkt att klämma i sig en påse Doritos under tiden.

 

 

Filmen betyg: tre knivar.

Hade varit riktigt soft att fara på detta event, men på grund av något taskig ekonomi just nu så blir så inte fallet. Måste prioritera viktigare saker först - nämligen sonen. Fast vem vet, tills nästa gång kanske jag kan dra iväg och då kanske jag till och med släpar med mig avkomman.

 

Anledningen till varför det hade varit extra roligt att gå på eventet just i år är på grund av denna person:

Vet inte vem som klippt ihop detta. Fann det när jag sökte på lite random saker på YouTube. Men det fick ju verkligen mitt nördiga sinne att kittla av valbehag. Så jag kände att jag bara var tvungen att lägga upp denna här på bloggen också.

 

Har ikväll sett på denna found footage-rulle. Hade aldrig ens hört talas om den tidigare, men låt mig säga såhär på en gång att jag vart något överraskad. Det var verkligen vad jag hade förväntat mig.

 

Mitt intresse för denna typ av genre har växt till sig genom åren, då jag tycker att man kommit på bättre och bättre (och till viss del lite mer originellarne) sätt att filma dessa på.

 

Just den här filmen börjar som en halvcheesy kopia av The Blair Witch Project - en film som jag ärligt talat vågar säga att jag inte tycker om för fem öre - för att sedan helt plötsligt göra en helomvänding och bli till något helt annat. Trots att jag blev något paff och inte riktigt visste exakt vad det var som skedde på TV-skärmen, satt jag ändå kvar som fastklistrad i soffan. Och av någon underlig anledning så drogs jag bara med in i det hela ju längre filmen pågick och jag kunde inte sluta att tänkta, om och om igen: vad fan är det egentligen som händer?

 

Jag tyckte att den var bra, spännande, bitvis småläskig med hoppa till-moment, samt att den hade något jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det var - men det var inget dåligt i alla fall, det kan jag försäkra er om.

 

Gillar man denna typ av film så rekommenderar jag denna starkt. Och om ni nu är sugna på att se den, titta inte på trailern innan, utan sätt igång filmen direkt.

 

 

Filmens betyg: fyra knivar.

Kollade på denna kultrulle häromdagen (igen). Jag vet inte hur många gånger jag har sett den genom åren, men det är alldeles för många för att hålla reda på. Allt jag vet är att jag från första stund älskade den, då detta är den typ av cheesighet - sådär när b-film är som bäst - som får mig att stormtrivas.

 

Handlingen är enkel. Utomjordingar, vilka förstås då ser ut som clowner (mycket lustiga clowner), landar på jorden och skördar på sig en drös med människor för att äta.

  Så banalt, men i min värld helt fantastiskt. Det behöver inte vara mer invecklat än så.

Självklart så finns det en hjälte - till och med två - som i detta fall skapar någon sorts skolgårdsrivalitet sinsemellan om vem som ska ha tjejen, ett par "komiska" sidekicks i form av två glasssäljande bröder och till sist in en aning lättretlig polis som inte för det minsta tror på invasionen.

 

Filmen är, till dagens datum, den enda som The Chiodo Brothers skrivit och regisserat. Annars så har de varit med och arbetat på andra filmer, då för det mesta med animation och specialeffekter. Några av dessa är Tim Burtons första kortfilm Vincent,  Critters, Critters 2 och Ernest Scared Stupid.